tisdag 3 mars 2009

I say twice, I say thrice, I say four times

Rastlösheten krälar och kryper i mig
en känsla som man inte kan beskriva.
Ändå sitter jag här som förlamad.

Låt mig växa härifrån
nu är rätta tiden
att ta de stora stegen.

Se mig själv i ett annat sammanhang
med ett annat synsätt, annan attityd.

Utanför kommunens gräns skulle jag leva.
Och inte bara tappert försöka överleva.

1 kommentar:

Anonym sa...

vackert.