Du gör mig lugn, Jag klär i din andedräkt

Kent studsar mellan mina väggar.
Ensamheten blir mer påtaglilg,
men också mer behaglig.
Jag drar ner persiennerna
av rädsla. För dagsljuset.
Jag gömmer mig,
kryper djupare in i mig själv.
Alla löften jag skapar
bara för att bryta.
Och ni vet, och jag vet.

Om Jag förlorar dig, så förlorar Jag synen
Om Jag förlorar dig, då har Jag ingenting kvar
Förlåt mig men Du är allt Jag har

Gå inte längre, lämna mig inte.
Jag vet att jag svikit dig, inte lyssnat.
Jag ska ändra, förändra.
Jag ska stå vid mitt ord.