måndag 15 februari 2010

Maybe we can make it happen... Baby.

Det dunkar. Mellan vänster och höger. Öra. Men I don't look back. Bara lite då och då. Inbillar jag mig. Att kanske, kanske. Du också tänker på mig. Ibland. Kanske. It hurts with every heartbeat. Jag vet ju. Du rusar. Framåt. Ägnar inte en tanke. Åt varken mig, eller dåtiden. Den tiden.

Inga kommentarer: