lördag 23 oktober 2010

No one would riot for less

Ibland blir det bara för mycket.



Du vet att jag vill ha dig tätt, tätt intill mig. Jag bryr mig inte om din tomhet. Jag är lika tom själv. Så du säger att jag är fantastisk. När det enda som får mig att känna mig fantastisk är när du rör vid mig. Jag vet inte vad det är med dig. Men det är något. Något som ingen annan före dig har haft. Något som får mig att tappa bort mig själv litegrann. Och önska jag vore någon annan. Någon bättre. Men det spelar ingen roll. Det enda som spelar roll är att jag ibland får ligga intill dig när du somnar. Och hur du utan att veta om det lägger armen om mig i sömnen. Mer än så begär jag inte. Mer än så vill jag inte ha.



1 kommentar:

malin sa...

sv: Mhm! Såg du mitt inlägg jag skrev om dig/mig/oss 2007 och bright eyes?