Kan du förstå?
02:10 och jag står naken och betraktar min spegelbild
med ett glas juice i handen. Annanas och apelsin.
För varje liten klunk kan jag föreställa mig den gula vätskan
rinna ner genom halsen. Ut i vener och artärer.
Där sockret klumpar sig som bulor över min hud.
Det dröjer innan lugnet infinner sig igen,
jag ser skuggorna som värmeljusens lågor skapar
på väggarna spelar de som teater för mig.
Jag förstår knappast själv vilka stora känslor
det är som vilar inuti mig hela dagar för att komma fram
om nätterna.
Om nätterna
är jag vettskrämd för jag tappar mig själv
i det dammiga, mörka hörnet av mitt medvetande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar