Febrilt famlande
tre år gjorde ingen skillnad
jag vet fortfarande inte
vem jag är
Överallt ser jag spåren
som skuggor mot väggen
en innerlig önskan
att skada att såra
ingen annan utom mig själv
Jag har inte tagit steget
inte gått vidare
fortfarande nedtryckt av
ett alltför stort självhat
Om han visste att det var hans fel den här gången...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar