Allting är tomt, tyst, spegelblankt

Tårblanka ögon ser

björkarnas fläckiga stammar flyga

förbi

Besviken, aldrig sviken

Dina lögner

står skrivna på min skrubbade knäskålar

Du slog mit till marken

igen

Och så uppenbart tomma är

orden

som rinner ur din mun

som en dimma